Vad har en skola och en skoter gemensamt?

Svar: Båda säljs på Blocket.

Ett tillstånd för att starta en grundskola, med godkännande från skolinspektionen, ligger ute för försäljning på Blocket. ”Om du vill slippa allt byråkratiskt krångel för att ambitiöst och seriöst starta en skola, så är detta ett fantastiskt tillfälle” utlovade annonsen. Tillståndet gällde en grundskola i Malmö för som mest 180 elever. ”Det är helt oacceptabelt” dundrade utbildningsminister Jan Björklund i media. ”Jag blir oerhört provocerad av att någon som sökt och fått tillstånd att driva skolverksamhet agerar så här”.

Det kanske kommer som en överraskning för vår utbildningsminister, men det är faktiskt så här det brukar gå till. Vid försäljningen av en friskola så ställs inga krav på kompetens eller på att man ska tillgodose elevernas behov. Det finns ingenting som hindrar ett företag eller riskkapitalbolag utan tidigare erfarenhet från att köpa en friskola. Enda skillnaden mot blocket-annonsen är att affärerna brukar ske bakom stängda dörrar.

Sverige har en unik lagstiftning som gör att en skola kan vara både skattefinansierad och ett vinstdrivande företag samtidigt, vilket gör svenska friskolor till en lysande affär. Skolledningen kan plocka in pengar från en elevs hemkommun och sedan ta ut pengarna som vinst. Varför återinvestera överskottet i skolan när man kan ta ut de pengarna i egen ficka istället? Eller mer konkret: Varför köpa nya böcker eller anställa fler lärare per elev när man kan slussa ut pengarna direkt till aktieägarna istället?

Skandalen med blocket-annonsen har fått utbildningsministern att kräva en åtstramning av regelverket vid försäljning av friskolor. Vi har ett bättre förslag till Jan Björklund: förbjud företag från att ta ut vinst på skolor. Och lagstifta så att överskottet måste återinvesteras i elevernas arbetsmiljö. På så vis blir vi av med de oseriösa skolföretagen en gång för alla, och kommunernas pengar går till de elever som ska ha dem.

Sänkt moms skapar inga jobb!

Nästa år kommer regeringen att halvera krog- och restaurangmomsen, med motiveringen att fler ska börja äta på restaurang och på så vis skapa fler arbetstillfällen för ungdomar i restaurangbranschen. Sänkningen av restaurangmomsen beräknas kosta 5,4 miljarder kronor i uteblivna skattemedel.

Förra året sänkte Finlands regering krogmomsen, också med motiveringen att man skulle skapa fler arbetstillfällen. Nu har ett år gått och en färsk undersökning från Finland visar att bara en tredjedel av pengarna har gått till sänkta priser. Resten har gått oavkortat till företagens vinster. När samma skattesänkning går igenom i Sverige nästa år kommer storföretag som McDonalds eller Burger King att kunna tjäna miljonbelopp – utan att anställa en enda person.

Regeringen kallar skattesänkningen en åtgärd mot ungdomsarbetslösheten. Vad de inte berättar är var pengarna som försvinner ska hämtas ifrån. Mest troligt är att de uteblivna skattintäkterna kommer att hämtas från det vi äger gemensamt. Regeringen tar helt enkelt och byter in ett arbetstillfälle på en skola, eller några vårdplatser på ett sjukhus mot löftet om ett eventuellt jobb på McDonalds.

Av de 5,4 miljarder kronor som reformen väntas kosta så kommer två tredjedelar att försvinna rätt ner i fickorna på privata företag och aktieägare. Det är pengar som istället hade kunnat användas till att aktivt motarbeta arbetslösheten och skapa nya jobb.

Det finns mycket jag skulle vilja kalla de skattesänkningar regeringen planerar att genomföra – men att kalla det för en åtgärd mot arbetslösheten är ett hån mot alla oss arbetslösa ungdomar.

Om hatet mot Grekland

Man kan knappt öppna en tidning eller gå in på internet utan att stöta på det: Grekhatet. Hatet mot de lata parasiterna som har levt över sina tillgångar. Hatet mot soffliggarna som EU öser pengar över.

Hatet mot Grekland kommer inte som en blixt från klar himmel, snarare tvärtom. Inte ett enda reportage från Grekland har passerat utan att tidningarna poängterar att grekerna faktiskt har sig själva att skylla för krisen. Att grekerna har haft absurt låga pensionsåldrar eller en alldeles för stor offentlig sektor.

Men om man tar och granskar fakta närmare så är det någonting som inte stämmer. Om problemet med Greklands ekonomi är att folk kan pensionera sig för tidigt, hur kommer det sig då att den genomsnittliga pensionsåldern i Grekland är 61,7 år? Högre än exempelvis Tyskland (61,3 år). Om grekerna är lata, varför jobbar de i så fall inte minst utan mest i europa? (i snitt 42 timmar i veckan jämfört med Tysklands 36 timmar i veckan)

Och om Greklands offentliga utgifter är problemet, hur kommer det sig då att Grekland de senaste åren har haft lägre utgifter än många andra länder i Europa? Greklands offentliga utgifter (42 procent av BNP) kan jämföras med Storbritanniens (50 procent), Frankrikes (54 procent) eller Sveriges (52 procent).

Det betyder inte att de grekiska regeringarna har skött sina finanser speciellt bra. För att ta ett exempel: Skatten på kapitalinkomster i Europa ligger i snitt på 33 procent. Den grekiska staten har bara tagit ut 15 procent. Det totala skatteuttaget i Grekland är också lägst i Europa. Hade uttaget varit lika högt de senaste tio åren som medeltalet i Europa så hade landet haft hundra miljarder mer i statskassan. Med andra ord lika mycket som det nödlån Grekland tvingades ta förra året.

Ändå kan vi höra moderaterna redan nu: om vi inte skär ner på kostnaderna i vård och omsorg så kommer det att gå för Sverige som det gick med Grekland. Media har haft ett tydligt syfte med sin rapportering. När krisen kastar Grekland in i djupaste fattigdom så vill de att vi ska associera fattigdomen med det som högern hatar allra mest: Det vi äger tillsammans. Det kanske inte är hos de lata grekiska arbetarna som felet ligger i alla fall?

På bilden: Vanliga, arbetsamma greker.

Vem bestämmer över EU?

I Bryssel arbetar sjuhundratrettiosex EU-parlamentariker. Och fjorton tusen lobbyister. En lobbyist är en person anställd av ett företag, eller en organisation, för att påverka de politikerna att rösta på ett visst sätt. Av de fjorton tusen lobbyister som finns bosatta i Bryssel så har sju tusen av dem fri tillgång till EU-parlamentets lokaler. Något som inte ens vanliga medborgare har. Gemensamt för de absolut flesta lobbyisterna är att de representerar storföretag. Vanliga medborgare eller ideella föreningar har sällan råd att anställa en lobbyist.

 

Som EU-parlamentarikern Carl Schlyter mycket riktigt konstaterade i en debattartikel för två år sedan: Man kan vara alldeles säker på att parlamentet får information om hur företagen kommer att drabbas ekonomiskt ifall ett förbud mot en farlig kemikalie skulle röstas igenom. Men det är mindre sannolikt att föräldrar till ett barn som fått cancer eller allergier av samma kemikalie har möjlighet att påverka parlamentet.

 

 

Tidigare i år så släppte Studieförbundet Näringsliv och Samhälle en rapport som hette ”Makten i Europa”, där de försökte komma fram till vem som har makten över Europaparlamentet. I rapporten så kunde man läsa följande: sedan EUs nya grundlag klubbades igenom för två år sedan så har de enskilda medlemsländerna fått mindre att säga till om. Makten har istället flyttats över till stormakterna; Tyskland och Frankrike. Dessutom så har lobbyisterna blivit fler och mäktigare.

 

 

De senaste femton åren har ett väl använt argument för EU-medlemskap varit att det är viktigt att Sverige är med och påverkar unionen i rätt riktning. Det är framförallt någonting vi brukar kunna höra på tv och läsa i tidningar när det är dags för nästa EU-parlamentsval. Rapporten ”Makten i Europa” borde vara sista spiken i kistan för det argumentet. De som bestämmer i EU är företagen, inte folket.

 

Första Maj

Idag firade Ung Vänster tillsammans med Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, ABF, LO och IF Metall första maj, arbetarrörelsens traditionella högtidsdag.

Talare var bl.a. Erik , ordförande i Ung Vänster Kiruna och Niklas Sirén, vice kommunalråd tillika Vänsterpartist.
Ellen och Vilda från Ung Vänster spelade och sjöng direkt efter demonstrationståget och efter att den sista talaren hade avslutat sitt tal. Demonstrationen avslutades som vanligt med att alla sjöng Internationalen.

Senare på kvällen hade Ung Vänster Kiruna öppet hus, och många ungdomar som var nyfikna kom in och fikade och pysslade, svarade på ett Vänsterquiz (vars resultat så småningom kommer att överlämnas till kommunledningen) och diskuterade politik.

Bilder följer nedan!
/Vänsterspöket

Årsmöte och bokbord!

Idag var Ung Vänster Kiruna nere på gymnasieskolan och spred info om bl.a. första maj-firandet.
Det var en rätt lugn dag på skolan så det var inte särskilt mycket folk i farten, men vi pratade med några intresserade ungdomar som ville veta mer om oss och vi bjöd in dom till dom kommande evenemangen.

Senare på kvällen hade vi årsmöte följt av ett medlemsmöte.
På årsmötet omvaldes Erik till ordförande och Ellen, Vilda och Petter valdes till styrelsen.
Medlemsmötet bestod av grymma diskussioner och idéer om första maj och öppet hus som vi ska ha senare under kvällen. Medlemmarna kom med grymma idéer under en rätt intensiv brainstorming-session.

Fira 1 Maj med Ung Vänster Kiruna.
14:30 utanför Folkets Hus, det bjuds på korv,fika, tal, musik m.m.

/Vänsterspöket

Ung Vänster Kirunas senaste stolthet

Efter sjukt många och pilliga timmar står den klar.  Årets 1a Maj-banderoll!
Ännu en färgglad banderoll till våran samling!

Bra jobbat kamrater!

Imorgon (måndag 11/4) har vi ett pass i Kämpa lär! Distriktsordförande Lena håller i passet!
Välkomna!

Vänsterspöket